Ordet desinfektion i sig får de allra flesta att tänka på sjukhusmiljöer och laboratorier. Det är inte helt fel att relatera ordet till de miljöerna då sjukhus är en av de största konsumenterna av desinfektionsmedel och utrustning. Desinfektion som begrepp kan härledas till 1840-talet då man för första gången hittade en koppling mellan dålig handhygien och infektioner. Innebörden av desinfektion är att man tar bort infektionsriskerna på föremålet eller ytan genom rengöring i en autoklav eller med kemiska ämnen.
Vad är en autoklav?
En autoklav är som en tryckkokare som steriliserar olika ytor med hjälp av ånga och tryck. Autoklaven uppfanns 1879 av en fransk mikrobiolog vid namn Charles Chamberland, senare kollega till Louis Pasteur. Grundidén i en autoklav är att alla mikroorganismer, förr eller senare, bryts ner vid höga temperaturer. Till det används även tryck för att snabba på processen.
Vilka användningsområden har en autoklav?
Autoklaver används främst inom sjukhusvården men även på andra ställen där hygien är viktigt, exempelvis i kök, tatueringsstudior, laboratorier och inom tandvården.
Andra desinficeringsmöjligheter
Handsprit är det kanske vanligaste sättet att desinficera. Under rådande pandemi har vi alla blivit väl bekanta med detta sätt att rengöra en yta. Desinfektion innebär inte att området blir sterilt, som är det renaste i renlighetsskalan. När vi exempelvis desinficerar våra händer vill vi inte att de blir sterila, vi vill att de blir höggradigt rena, vilket innebär att de inte längre bär på bakterier som kan innebära infektion eller smitta. För de fall där sterila händer behövs, såsom i operationssalar till exempel, bör istället sterila handskar användas.